måndag 21 september 2009

Lang-Matt


När "Lang-Matt" kom till Blaxnäs

Ett säreget livsöde som slutade vid Finby bro


Omkring 1750 blev det möjligt att med böndernas tillstånd anlägga nybyggen på byarnas utmarker, men reformen blev ett slag i luften. På 1770-talet utfärdades därför nya bestämmelser för upphjälpande av rikets ekonomi och storskiftet genomfördes.

Staten utdelade därvid genom sin kommission av överskottsjorden lämplig mark åt hugade nybyggare. En av dessa nybyggare var kungens sporrmakare Christian Herbouth som hade fastnat för Blacksnäs (Blaxnäs) i Töjby, Finlands västligaste fastlandsudde, om man inte räknar med Kilpisjärvi längst i norr.

"Lang-Matt" (Christian Davidsson Herbouth) föddes i Stockholm den 12 juni 1747 och dog i slaget vid Finby bro i Närpes, där han kämpade tillsammans med sin svåger Anders Pehrsson Maars (Mars) den 20 juli 1808. Maars stupade även i slaget, massakrerad av ryska kosacker.

Matts föräldrar var David Herbouth, f 1707 i Tyskland, d 1760, och Maria Catrina, f Taubert 1724, d 1757. Fadern var bleck- och kopparslagare i Stockholm. De hade sammanlagt åtta barn, varav "Lang-Matt" alltså var ett. Deras barn hamnade på ett barnhem i Stockholm efter det att bägge föräldrarna avlidit.

Matt gifte sig 1775 med Brita Pehrsdotter Maars, f 1752 i Harrström, d 1838 i Korsnäs. I äktenskapet föddes sex barn, och ättlingar till dessa finns kvar än i dag. 

Enligt Venzel Nordgrens anteckningar mönstrade Matt på en bondeskuta i Stockholm, seglade över till Finland och steg i land i Blaxnäs. Han började skatta för nybygget 1786. Enligt Erik Sepänaho kallades han både socken- och finsnickare förutom bonde på Blacksnäs skattenybygge om 1/3 mantal. I bouppteckningen fanns sex tyska böcker antecknade.

När "Lang-Matt" kom till Blaxnäs fanns det inte någon väg dit, utan han måste sommartid färdas längs gamla strandvägen, och i Töjby reste han en riskoja för förvaring av kärran. Sedan fortsatte han ridande de fem kilometrarna till den vackra udden Blaxnäs, berättar Sigurd Öhrnberg.

Eftersom Matt var rikssvensk så har det rikssvenska kynnet gått i arv till hela befolkningen i Blaxnäs, konstaterar Öhrnberg. Den kännetecknas av "glittrande vänlighet, välvilja, frikostighet och förnöjsamhet", trots hårda levnadsvillkor.

Matt fick dock ganska snart sällskap av en annan nybyggare, Stenholm. Vad hände sedan? Jo, när Matts nybygge blev insynt blev också Starrörmossen underlagd nybygget, men när han skulle uppodla området infann sig grannen och påstod att det tillhörde honom.

I det läget reste Matt till Stockholm för att ta reda på hur det låg till med saker och ting. Där fick han veta att Stenholm hade sprungit i trapporna hos kungen och fått svart på vitt  på att Starrörmossen tillhörde hans nybygge. Matt kunde dock uppvisa insyningsprotokoll på att mossen var hans, och därmed var saken klar.

-8-

Sedan kom kriget 1808-09, där "Lang-Matt" var med. Enligt Zacharias Topelius berättelser var Matt kär i en flicka som dock gav sitt ja först om han skjutit så många ryssar som det fanns knappar i hans uniformsrock. 

Den legenden överensstämmer dock inte med den historiska sanningen. Enligt kyrkböckerna i Korsnäs avled Matt efter att ha massakrerats av kosacker i Finbyskogen.

Det berättas att när Matt kom till Nämpnäs med bondehären skall han ha uppmanat bönderna att ta till vapen, men många anförde betänkligheter. Då skall Matt ha stött bösskolven i marken och hotat skjuta dem om de inte följde med. Följden blev att de flesta ställde upp.

Striderna vid Finby bro den 20 juli 1808 blev emellertid slutet för "Lang-Matt" som blev något av en folkhjälte efter att ha fällt tolv ryssar i striden. En del av den sälbössa han använde finns troligen bevarad. 

Alvina Stenholm och hennes man köpte på 1940-talet ett gammalt torp på Stenholm nr 13, och där hittades enligt uppgift bössan upphängd under några bjälkar i taket. Bössan ropades sedan in för 9 300 mk på auktionen efter Alvina Stenholm 1989 av Ralf Nylund i Harrström som har den i sitt förvar. 

Helt säker på att det är "Lang-Matts" sälbössa kan man ändå inte vara.  Enligt vapenkännaren Bengt Lerviks i Vasa som studerat bössan kan bösspipan möjligen härstamma från "Lang-Matts" vapen, medan kolven och låset är av senare datum. Det har troligen tillverkats av låssmeden Rönnblad i Bergö (hästammande från "Mickas"Norrback i norra Pörtom). Hembygdsforskaren  Helge Wikars (1920-2007 i Taklax påstod att den riktiga bössan som en gång funnits på Blaxnäs nr 12 såldes på auktion och hamnade hos Matts Skatlund i Harrström. 

När president Urho Kekkonen besökte Korsnäs 1961 fick han också motta en sälbössa från Harrström, vilken man trodde var "Lang-Matts", men den teorin har senare avfärdats. Bössan köpte man av Skatlunds arvingar för 12 000 mk, men det fanns ytterligare en släktbössa i huset och den blev kvar där. 

Kekkonen fick medvetet eller omedvetet "fel" bössa, hävdade Wikars som undersökte och fotograferade den andra bössan i Harrström.  Den bössa som Kekkonen fick förvaras i Nationalmuseum i Helsingfors. 

Bössan i Harrström hade ändrats till flintlåsbössa, men hade vackra ornament på träet och i metallen. Inne i kolven under ett lock hade man skrivit "Lang-Matts bössa", och stilen var Skatlunds. Den bössa som fanns hos Alvina Stenholm härstammade enligt Wikars från det torp som tillhört Karl Karlsson Hedlund och Beata Henriksdotter. Wikars teori om att bössan hos Skatlund var den riktiga "Lang-Matts" bössa avfärdas dock av vapenkännare som hävdar att just vapnet som Ralf Nylund ropade in är det enda som kan ha att göra med "Lang-Matts".

Sammandrag: B S

Källor: Venzel Nordgren: "Lang-Matts" ättlingar, släktutredning 1995

Sigurd Öhrnberg: Om storskiftets resultat i Korsnäsbygden

Mona Söderman: tidningsartiklar i  S-Ö 

Helge Wikars: artikel i Vbl 1989

Uppgifter av Karl-Olof Reinlund i Närpes och Bengt Lerviks i Vasa

torsdag 17 september 2009

pensionär

Aktiv pensionärstid

Närpes pensionärs(hems)förening 50 år
1959-2009
Bostället 40 år
1969-2009










Bostället kommer till

Tanken på ett pensionärshem i Närpes började gro redan 1946, när Kristina Lenlund från Pjelax testamenterade hela sin egendom till förmån för ett hem för de gamla. Medlen förvaltades av Närpes församling till 1968, då sammanlagt 21.951 mk överläts till pensionärshemsföreningen som planerade servicehemmet Bostället.
Föreningen Närpes pensionärshem bildades vid ett möte i kommunalgården den 28 februari 1959, då stadgar också antogs. Grundande medlemmar var initiativtagaren Edvin Stenwall som också valdes till ordförande, Axel Berg, K E Mattfolk, Augusta Mattfolk, Hjörvard Ström, Alfred Nygård, S-E Wester och Bengt Stenwall.
I interimsstyrelsen satt också Sylvia Mattlar och Anna Sjölund. Den kommitté som utarbetade stadgarna bestod av E Stenwall, A Berg och Runar Långbacka.
Föreningens änmdamål var enligt stadgarna "att grunda och upprätthålla ett hem närmast för ålderstigna personer, företrädesvis hemmahörande i Närpes, vilka till följd av hög ålder, sjukdom eller annan orsak äro i behov av vård och förmå erlägga av föeningen fastställd avgift".
Redan 1959 skaffade den nybildade föreningen skissritningar av arkitekt Erik Kråkström för ett pensionärshem med 20 platser. Kostnadsförslaget löd på 35,4 miljoner gamla mk. Det skulle dock dröja tio år innan förslaget kunde förverkligas.
Den 27 april 1965 beslöt kyrkofullmäktige i Närpes på förslag av kyrkoförvaltningsnämnden att till föreningen Närpes pensionärshem r f för en tid om 50 år utarrendera en ca två hektar stor tomt, Claresund reg.nr 1, i korsningen mellan Gamla vägen och Prästövägen, med en sträckning ca 180 m söderut från Gamla vägen och ca 100 m västerut från Prästövägen.
Arrendet fastställdes till 100 mk per år, bundet till levnadskostnadsindex, och skulle erläggas i början av det år då byggnadsarbetena på pensionärshemmet inleddes.
1967 beslöt man ansöka om en halv miljon mk ur penningautomatmedlen för bygget som då beräknades kosta en miljon mk. Hemmet skulle få 40 platser och bli central för åldringsservicen i kommunen. Enligt den utredning som gjordes fanns det 263 åldringar som bodde ensamma eller hos anhöriga och som var i behov av vård och hjälp.
Ritningarna för nybygget uppgjordes av arkitektbyrå Heng & Pystynen, och huvudentreprenör var byggnadsbyrå Nybacka & Enqvist. I byggnadskommittén för Bostället invaldes Uno Svartbäck ordf., Gunnar Enqvist, Nils Svedjebäck, Ingmar Bodbacka och Bengt Stenwall.
Byggnadsarbetena inleddes 28.10 1968, och taklagsfest hölls den 6 november. Slutsyn på bygget som omfattade 41 lägenheter, varav en för föreståndaren och en för gårdskarlen, hölls 1.8 1969.
Trädgårdsarkitekt Rosenbröijer gjorde planeringen för trädgården, och Wickmans plantskola genomförde arbetet. Närpes lionsklubb donerade en fågeldamm till Bostället. Vägbelysning till Bostället blev aktuell 1971, och kommunen bekostade denna, medan Jyllinkosken sähkö stod för stolparna.

Glatt kvitter i sex fågelburar

Från 15.8 1969 kunde pensionärerna sedan börja flytta in.
Som nya boende antogs 1969 Anna Bengts, Ester och Oskar Ehrström, Fanny Ekman, Emilia och Herman Fransberg, Ida Häggqvist, Petter Härtsböle, Edith Jahnsson, Anna Johansson, Eva Johansson (Ingström), Irene Johnson, Agnes Kalberg, Ester Karlberg, Irene Klockars, Hulda Lassfolk, Alma Lindahl, Alma Niemi, Dagny och Ivar Nixholm, Ida Norrback, Sigrid Norrgrann, Elisabeth Nyback, Karolina Nyberg, Alfred och Ida Nygård, Ester Pellas, Betty Perus, Anna Pärus, Anna Rosenberg, Alarik och Hilda Sjöblom, Fanny Skön, Olivia Stenholm, Adrian Söderman, Julia Uppgård, August Vesterback, Anna och Ethel Wicklén, Olivia Viklund och Maria Augusta Österholm.
Åren 1970-75 tillkom nya boende, bl a Selma Bäckman, Elin Nygård, Otto och Alina Westerback.
Invigningsfesten hölls den 15 november med biskop K-E Forssell som invigningstalare. Han karaktäriserade invånarna som glatt kvittrande fåglar i de sex "burarna" eller flyglarna, d v s Måsen, Lärkan, Staren, Svalan, Spoven och Svanen.
Sammanlagt 80 namnförslag för den nya servicegården inlämnades i den namntävling som utlystes. Bland dessa antog styrelsen 1969 namnet Bostället.

Flera donationer och fonder

Till förmån för Bostället fick föreningen motta testamenterad egendom och donationer från bl a Elvi och Oskar Häggström, Oskar Haga, Herman Ludvig Heinäluoma, Ida Norrback (24.212 mk), Anna Bengts (10.000 mk från fastighet i Näsby). Därtill gav kommunen större bidrag, men föreningen måste uppta en hel del lån för att finansiera bygget. 1970 hade man nära en miljon mk i lån.
En större donation fick föreningen i och med Axel och Elsa Bergs testamenten av 16.3 1968 respektive 17.4 1972, enligt vilka hälften av makarnas egendom tillföll deras släktingar och andra hälften eller totalt 64.677 mk föreningen .
Enligt bestämmelserna i testamentet skulle föreningen Närpes pensionärshem r f förvalta medlen "såsom en särskild fond med våra namn, och bör fondens medel enligt styrelsens beslut användas för att bidraga till mindrebemedlade svensktalande personers vistelse i pensionärshemmet."
Stadgar för Elsa och Axel Bergs pensionsfond antogs av styrelsen 24.3 1977. Stadgarna hade utarbetats av en kommitté bestående av Edvin Stenwall ordf., Einar Granlund, Maja Häggblom och Gustav Mannfolk.
Närpes pensionärsfond instiftades 1970 med medel från Häggströms kvarlåtenskap (totalt över 20.000 mk) som grundplåt, och stadgar antogs av styrelsen 11.6 1970. Enligt dessa var fondens uppgift att "motta gåvor och testamenten, vari icke ingår särskilda stipulationer, för främjandet av åldringsvården".
Styrelsen förbehöll sig rätt att "besluta om användningen av fondens kapital och räntor för företrädesvis följande ändamål: 1) utveckla den service Bostället bjuder sina pensionärer och främja deras trivsel, 2) understöda de av Boställets pensionärer som har ekonomiska svårigheter, 3) främja åtgärder för utvecklandet av rehabiliteringen av pensionärer, 4) möjliggöra utövandet av gästfrihet främst gentemot besökande i ärenden rörande åldringsvården samt 5) verka för utbyggnad av den öppna vården bland pensionärer".
Dessutom stipulerades att "fondens medel kan användas i rörelsen mot erläggande av gängse inlåningsränta". Sammanlagt lånades 21.033 mk ur fonden av föreningen för täckande av utgifterna för Bostället. 1976 fanns det sammanlagt 33.099 mk i fonden, ur vilken kommunen samma år fick låna medel. Lånet om 60.000 mk återbetalades med ränta 2004.
Vid överlåtelsen av Bostället till kommunen 1976 stipulerades i gåvobrevet att "de av föreningen förvaltade gåvomedlen för pensionärsverksamhet förblir i föreningens ägo och förvaltning".
Porträtt av donatorerna Elvi Häggström, Elsa och Axel Berg, Anna Bengts, Ida Norrback och Elsi Fors-Hill avtäcktes 1977.
Föreningens första kassör var S-E Wester, och han efterträddes av K E Mattfolk. Under byggnadsskedet, från 1968 till 1974 var Gösta Stenlund ekonom och skötte föreningens finanser på ett ypperligt sätt. Sedan dess har Gustav Mannfolk varit föreningens kassör.
I ledningen stod ju förutom initiativtagaren och ordföranden Edvin Stenwall också sekreteraren Bengt Stenwall som skötte alla kontakter med myndigheterna. Ett porträtt av Edvin Stenwall, målat av Ulla Rusk, avtäcktes 1977.

Servcecentral för pensionärer

Att Bostället verkligen kom att tjäna som servicecentral för pensionärerna i Närpes finns det många exempel på. Redan 1970 startades i samarbete med Röda korset en hemhjälpscentral. Dessutom fanns det måltids- och städservice, fot- och hårvård, kiosk m m.
Dejoursystem infördes 1973, då flera av pensionärerna behövde tillsyn. Medelåldern bland hyresgästerna var 1974 i medeltal 77 år mot 75,7 år 1970. Följande år hade den stigit till 78 år.
Inom ramen för MI ordnades olika kurser, t ex 1975 hela sju. Så hade Bostället egen sångkör, hobby- och gymnastikkurser, bokcirkel m m. En pensionärskör bildades på Bostället och verkade i många år, och 2007 startade seniorsångarna regelbunden verksamhet där.
Redan 1971 besöktes Bostället av 9.028 personer, och man hade 9.732 matgäster, varav 2.989 utifrån). 1974 var man uppe i 11.315 matgäster, varav 3.231 utifrån. 1975 ordnades 14 kulturella tillställningar med 1.114 deltagare. Därtill kom andaktsstunder och pensionärssamkväm med 570 deltagare.
Första husmor eller föreståndarinna för Bostället var Maja Häggblom som antogs bland 13 sökande 1969. Därefter har Ringa-Lill Bernas, Ruth Lindqvist, Ann-Lis Solgård och numera Kerstin Ivars tjänstgjort.
Sture Häggblom antogs bland åtta sökande som gårdskarl 1969 och skötte tjänsten till 1974, då Siiri Skogberg tillträdde. Senare har bl a Ann-Lis Solgård och Bo Norrholm tjänstgjort. Gun-Maj Böling blev likaså bland åtta sökande antagen som husmor samma år.

Bostället överlåts till kommunen

En utbyggnad av Bostället blev aktuell så snart som 1972, då ett 20-tal bostäder till planerades enligt ritningar av Heng & Pystynen. Kostnaderna beräknades till 1,1miljon mk.
1975 konstaterade man att taket som var konstruerat som plattak med inåtlutning läckte betänkligt med skador i lägenheterna som följd. Nytt filttak behövdes därför, och kostnaderna för detta beräknades till 50.000 mk. Takläckaget fortsatte dock med stora skador i lägenheterna som följd.
Den 1 januari 1976 överläts pensionärshemmet Bostället till Närpes kommun. Enligt gåvobrevet övertog kommunen Boställets personal samt återstående byggnadsskulder om 40.000 mk samt två för driften obetalda lån om 60.000 mk och en checkräkningskredit om 50.000 mk samt obetalda driftsutgifter och -inkomster.
Kommunen förband sig att bedriva verksamhet till förmån för pensionärerna minst i den utsträckning som då var fallet. Föreningen igen förbehöll sig rätt att utnyttja de allmänna utrymmena i byggnaderna för föreningsverksamhet, omfattande styrelse- och årsmöten, samkväm och andra för pensionärer anordnade tillfällen
Underhållet och utgifterna hade blivit för betungande för föreningen. Bl a skulle takombyggnaden blivit så kostsam att föreningen haft svårt att klara av uppgiften.
Processen komplicerades dock av att penningautomatföreningen krävde tillbaka sin andel av det understöd som beviljats för Bostället åren 1974-76, ursprungligen 1,552 miljoner mk.
Efter ansökan samt avgivna förklaringar från pensionärsföreningens styrelse och Närpes kommun 1985 beslöt dock statsrådet 11.6 1986 att understödet inte skulle behöva återbetalas.
Köpebrevet mellan Närpes kyrkliga samfällighet (säljare) och Närpes kommun (köpare) angående det 2,1 hektar stora tomtområdet i Klaresund och ett 0,565 hektar stort område av Josslas lägenhet 18:53 i Finby, söder om Bågvägen och väster om Pilvägen, undertecknades den 4 oktober 1988. Köpesumman utgjorde 251.160 mk.

Bostället grundrenoveras

Takombyggnaden på Bostället genomfördes på 1980-talet, och efter en omfattande grundrenovering och ombyggnad kunde Bostället återinvigas 1998.
Under årens lopp har bl a piano och diskmaskin (donation av Elsi Fors-Hill om 12.454 mk 1972), tvättmaskin (1980), 20 psalmböcker, diaprojektor och dammsugare (1981), nya stolar (bekostade av kommunen 1983), hörslingor till festsalen (1987), motionscykel (1988), rullstolsramp och digitalmätare (1994), radiotelefon (1996), trygghetstelefoner med sex moduler (1997), motionscykel (1997), ljudanläggning (halva priset, 2001), tv-apparat (2002) och film/overheadduk (2004) skaffats till Bostället.
1980 gjorde föreningen en framställning till socialnämnden om telefon åt ensamstående pensionärer. 1993 och 1996 bekostades ett antal trygghetstelefoner för åldringar, sistnämnda år sammanlagt 13. Tio mobiltelefoner kunde 1997 bekostas för stadens hemvård och två för HVC:s hemsjukvård. År 2001 fick Pörtom rådgivningsbyrå mobiltelefon.
Årligen bjöds pensionärerna på Bostället på luciakaffe, och likaså gav föreningen julgåvor åt ett antal pensionärer.

Föreningen ombildas

Sedan Bostället 1976 överlåtits till kommunen ombildades Närpes pensionärshemsförening till Närpes pensionärsförening. Föreningens ändrade stadgar infördes i föreningsregistret 12.1 1978.
En ny stadgeändring godkändes år 1996, varvid varvid antalet styrelseledamöter utökades från fem till sju samt 2004 då höst- och vårmöten infördes i stället för årsmöte. Den senare stadgeändringen infördes i föreningsregistret 4.4 2005.
2005 godkändes stadgar för Närpes pensionärsförenings hyllningsfond.
Föreningen anslöt sig 1973 till det nybildade Svenska pensionärsförbundet.
1980 fick föreningen tillstånd av kommunen för kioskverksamhet på Bostället. Gratifikation beviljades årligen åt kioskskötaren. Föreningen avstod från verksamheten på 1990-talet.

Hur många är vi?

Antalet pensionärer och antalet medlemmar har ökat kraftigt sedan föreningen började verka. Redan första verksamhetsåret 1959 tillsattes medlemsvärvningsombud.
Resultatet blev att 31 ständiga och 39 årsmedlemmar tecknade sig, men redan 1968 steg antalet till 36 ständiga och 89 årsmedlemmar, och 1975 var man uppe i 30 plus 100 medlemmar.
1980 hade föreningen 385 medlemmar, och 1983 hade medlemsantalet stigit till 438. 1985 var man uppe i 455 medlemmar, 1986 i 467, 1987 i 463, 1990 i 697, 1991 i 770, 1998 i 885, 2003 i 893 och år 2008 hela 921 medlemmar, varav 479 kvinnor och 442 män.
1990 sändes 400 brev ut till pensionärerna i området, vilket resulterade i 254 nya medlemmar. År 2008 då värvningskampanj också pågick ökade medlemsantalet med 54. Föreningen är den största inom förbundet.
Ombudsmän (och -kvinnor) för olika byar tillsattes första gången 1985. Informationen har förutom genom medlemsbrev och tidningar och skötts via När-tv. 2006 utgavs specialtidningen Vi över 60 i Närpes, vilken trycktes i 1.600 ex. och distribuerades till alla hushåll. Föreningen fick egen hemsida på internet 2003.
Som exempel på aktiviteten i föreningen kan nämnas att man år 2004 kunde notera totalt 2.800 deltagare i olika evenemang, bl a fester 1.240, månadsmöten 761, kurser 82, motion 147, resor 461 och teater 108.
2004 hade Kaskö pensionärsklubb hört sig för om möjligheten att bli en underavdelning i föreningen, vilket styrelsen inte hade något emot.

På fest- och möteshumör

Årsmötena (vår- och höstmötena) har årligen förlagts till Bostället, och vid efterföljande samkväm har bl a Holger Andersson, Kerstin Berg, Leif Björklund, L-E Björkstrand, Börje Backholm, Tommy Enroth, Björn Forsén, Thore Gull, Hans Hästbacka, Karin Klåvus, Maj-Len Jossfolk, Rita Lahti, Kerstin Lillbåsk, Björn Lindroos, J-E Lärka, Anja Rimpiläinen, Henry Sandvik, Michael Slama, Per Thomasfolk, Bengt och Robert Udd samt Birger Österlund medverkat med tal samt olika sångare och musikanter med sång och musik.
Förutom årsmöten har föreningen ordnat och deltagit i samlingar av olika slag. Så har höst-, midvinter- och julfester hållits på Bostället, Mosebacke, i Norrnäs, Böle och Pjelax under medverkan av bl a Yngve och Polly Backman, Lars-Erik Björkstrand, Kaj Enqvist, Trygve Erikson, Björn Forsén, Hans Frantz, Alli Genberg, Håkan Hellberg, Eskil Hummelstedt, Ann-Mari Häggman, L-E Juslin, Birgit Klåvus, Levi Klåvus, K-E Källström, Anders Kronlund, Tuula Lehtilä, Börje Lillsjö, Ann-Katrin Lindell, Aija Lumme, Pehr Löv, Håkan Malm, Håkan Nordman, Ole Norrback, Gurli Roth, Börje Sidbäck, Einar Snickars, Elisabeth Sjöberg, Gustav Skuthälla, Anders Stenlund, Bengt Stenwall, Ulf Södergård, Per Thomasfolk och Jaana Tuokkola.
Den stora höstfesten i simhallens festsal 1990 samlade hela 500 deltagare med inbjudna gäster från grannföreningarna. Föreningens 40-årsjubileum firades i Böle 1999 med Kjell Herberts som festtalare. En historik hade sammanställts till jubileet av Levi Klåvus.
I samarbete med de lokala bankerna har samlingar ordnats både i centrum och ute i byarna, bland annat i Norrnäs, Nämpnäs, Böle, Pörtom och Yttermark med över 200 deltagare. Erik Bärnas, Uno Svartbäck, Peter Snickars, Henni Wikman m fl har informerat.
Samarbetet med ungdomsföreningarna fortsatte, och bl a 1991 svarade föreningarna i Norrnäs, Böle, Pjelax och Pörtom för programmet vid samlingarna. 1992 ordnades pensionärsdans i Norrnäs uf:s paviljong med 400 deltagare och Helge Forsmans orkester på estraden, likaså flera år senare med bl a Närpes spelmansgille som uppskattad orkester. 1994 ordnades pensionärsdans på Rörgrund i Pjelax och 2002 i Nämpnäs.
De gratiskonserter för seniorer som Närpes skolmusikkår arrangerade i simhallsbyggnaden 2004-06 blev mäkta populära och samlade första året nära 500 personer. Pensionärsföreningarna i Närpes och Övermark bistod med skjuts för behövande, och en lokal bank skötte kaffeserveringen.
Frågetävlingar har också arrangerats med banker som "prisgivare", bl a i samband med årsmötet 1981. Samarbetet med Övermark pensionärsförening och Närpesnejdens pensionstagare har varit intensivt. Likaså har flera träffar med sång av Närpes manskör på programmet hållits.
Med församlingarna har samarbetet hela tiden varit gott. Så ordnades till exempel 1981 en gemensam fest på Mosebacke, och i samarbete med församlingen har julgröt serverats och program ordnats i församlingshemmet de senaste åren. 2004 hölls Runebergsfest i församlingshemmet. När Närpes kyrksocken firade 650-årsjubileum 1981 deltog föreningen aktivt i arrangemangen.
Det goda samarbetet med Filadelfia har fortsatt med populära pensionärssamlingar en gång per månad. Likaså har samarbete kring gemensamma luncher inletts med veteranföreningen. Många pensionärer har också medverkat och deltagit i vänstugans verksamhet.
Sommaren 1988 företogs en utfärd till Fagerö, i vilken sammanlagt 150 personer från pensionärshemmen i Närpes deltog.
I samband med riksdagsvalet 2007 och kommunalvalet 2008 ordnade föreningen valdebatter i Närpes med kandidater från olika partier i panelen. Att kravet på höjda folkpensioner intog en central ställning i debatten var självklart, men också ökade resurser till vården debatterades. Riksdagskandidaterna var förstås eniga om att åtgärder behövs, men hur mycket som sedan uträttats kan man diskutera.
2008 tillsattes en historik- och festkommitté med tanke på 50-årsjubileet 5.9 2009, och i den invaldes Inga Kalberg, S-E Wester, J-E Lärka, Håkan Böling och Sven Backman. Kommittén höll kontakt med Boställets historikgrupp ledd av Kerstin Ivars. B Sidbäck sammanställde historiken som trycktes i 1.200 exemplar och delades ut till medlemmarna samt hyresgästerna på Bostället.

Motion, kurser och dans

Redan 1984 reste Clary Herrmans och Ben Ånäs på seniordansledarkurs som förbundet ordnade, och därefter kom seniordansen igång i föreningen.
1996 var det motionsdag med frågesport i centrum och Norrnäs, och bl a 1997 och 2002-07 hölls motionsdagar med frågesport på Vargberget. Janne Bergman var ledare för dessa. En trivselträff hölls sommaren 1999 på Vargberget, och 2001 hade man en motionsdag (tipspromenad) i Öjskogen. Tipspromenader har också ordnats i Övermark och Pörtom.
Under äldreveckan i oktober 2002 ordnades jubileumslunken med frågetävling, där förutom Janne Bergman även ombudsman Per Thomasfolk medverkade, och 2005 var förbundets finlandssvenska motionsdag förlagd till Öjskogsparken, varvid Janne Bergman, Per Thomasfolk och Henry Långskog medverkade.
Närpes var åren 2004-06 med i ett landsomfattande projekt för 13 kommuner med ca 10.000 invånare som gick ut på att aktivera olika specialgrupper fysiskt. Till dessa räknades pensionärer, handikappade och långtidssjuka.
För initiativet stod social- och hälsovårds- samt utbildningsministeriet, kommunförbundet och idrottsvetenskapliga institutet. Den kommunala utvecklingsgruppen i Närpes leddes av J-E Bergman med S-E Wester som representant för pensionärsföreningarna. Övriga medlemmar i gruppen var Monica Gullström, Mikael Viitala, Nina Grönberg och Mikael Hällbacka.
Projektet fick en rivstart redan första året genom att flera grupper bildades, bl a vattengymnastik med bubbelpool (i samarbete med MI, ca 40 deltagare), bowling och övningar i gymmet. Ledare för dessa grupper var Gun Forsman, Greta Gull, Maria Rönn, Camilla Ulfvens och Maja Häggblom.
Det treåriga projektet Motion för specialgrupper under mottot Tröskeln till motion skall sänkas leddes 2005 av Monica Gullström, Mikael Hällbacka, Mikael Viitala, Ebba Carling och S-E Wester.
Föreningen var också aktiv i motionsprojektet Rör på påkarna 2005. Sammanlagt deltog över tusen motionärer i olika evenemang bl a år 2006.
Under mottot Datorn till nytta och nöje ordnade föreningen under äldreveckan i oktober 2003 öppet hus i MI:s datasal. Rektor Pia Nordin och kurssekreterare Aida Simidzija instruerade deltagarna, av vilka de äldsta närmade sig 90 år. Äldreveckan ordnades flera år i rad med olika aktiviteter i samarbete med MI.
Samtalskafé för pensionärer har sedan 2005 ordnats bl a på Efraim med Inga Kalberg som ledare.

Äldreomsorg i utveckling

1999 firades som de äldres år inom FN (Mera liv i åren), och föreningen var representerad i en arbetsgrupp för projektet Kundservice-livskvalitet.
2003 deltog föreningen i projektet Framtidens äldreomsorg - hur vill vi ha det?, och likaså var det aktuellt med Farfar i skolan. I utredningen Äldreomsorg i utveckling 4 som resulterade i ett äldrepolitiskt program för åren 2004-12 medverkade föreningen aktivt. Av kommunens befolkning är ungefär en fjärdedel eller ca 2.400 pensionärer.
Tidigare hade äldrepolitiska program uppgjorts 1979, - 86 och -96. I arbetsgruppen som tillsattes 2002 ingick ordf. Sture Häggblom, Gun Forsman, Ole Snickars, S-E Wester, Birgitta Lidman, Maja Häggblom och Yvonne Lindén.
Kring mottot Idrott och motion för specialgrupper har Joanna Åström genomfört en diger utredning. Svenska yrkeshögskolans informationsbroschyr för hemmaboende pensionärer som utkom 2003 delfinansierades av föreningen.
Projektet Borta bra men hemma bäst som omfattade nio kommuner i Österbotten inleddes 2001 och avslutades 2004 i yrkeshögskolans regi. Det leddes av Gunilla Kulla med Lisbeth Fagerström som prefekt.
En enkät bland de över tusen medlemmarna i de tre pensionärsföreningarna, Närpes, Övermark och Närpesnejdens pensionstagare, genomfördes 1999 och 2003. Enligt den första enkäten där svarsprocenten blev över 50 upplevde en fjärdedel av pensionärerna ensamheten som det största problemet. De flesta var i alla fall nöjda med den vård som erbjöds. Sammanlagt 430 av föreningens 896 medlemmar svarade på frågorna.
Rolf Lidman analyserade och redogjorde för resultatet av enkäten 2003. Sammanlagt 1.000 brev hade sänts ut, och man fick in 647 svar. Ungefär hälften av de svarande ville bo kvar i nuvarande omgivning, men lika många ville ha matservice, städhjälp och trygghetstelefon. Hela 74 procent önskade sig kommunal service och vård, medan färdtjänst och närståendevård stöddes av 31 respektive 16 procent..
På 2000-talet uppmanade föreningen staden att bibehålla nuvarande nivå på åldringsvården och -servicen och uppvaktade tillsammans med Övermarksföreningen och Närpes pensionstagare staden med framställningar om höjda anslag för socialnämnden samt stöd för anhörigvårdarna. En motion med temat Trygg i vården inlämnades 2008.
Representanter för föreningen deltog 2006 i demonstrationen i Vasa mot nedläggningen av Bottenhavets sjukhus i Kristinestad.
Information om användning av digitalboxarna ordnades 2007 med Leif Erikson som sakkunnig.

De äldres råd

Redan 1996 hade pensionärsdistriktet kallat till en diskussion i stadshuset om de äldres möjligheter att påverka i samhället, men 1998 konstaterade föreningen att tanken på ett äldreråd hade lagts på is i Närpes.
Men år 2002 hade frågan avancerat så att en äldregrupp kunde bildas med S-E Wester som föreningens representant och Sture Häggblom som ordförande och Yvonne Lindén som sekreterare.
Ett äldreråd förordades och kunde bildas 2002. Wester och J-E Lärka blev invalda i rådet med den sistnämnda som ordförande. Helge Haag utsågs till viceordförande samt Rolf Kalberg, Kerstin Lillbåsk, Ebba Carling, B-E Ehrstrand och Barbro Holm till medlemmar 2005-06. Carina Westberg fungerade som sekreterare.
2009 fick rådet ny ordförande, Edvin Nixholm. I rådet invaldes Bror Backholm viceordförande samt Rolf Kalberg, Kerstin Lillbåsk, Marika Esch, Sven Backman och Kerstin Berg. Sekreterare var Kristina Maars.

Reslystna pensionärer

Pensionärsresorna har blivit populära bland medlemmarna.
Så arrangerades redan i augusti 1982 en tre dagars resa till Gävle med Folkliner från Kaskö, i vilken 38 medlemmar deltog. Åren 1985-95 deltog ett 50-tal medlemmar i resor från Vasa till Umeå, Sundsvall och Ångermanland. I september 1986 reste ett par busslaster pensionärer, i maj 1988 några tiotal medlemmar och i september 1989 ett 60-tal medlemmar på kryssning till Sundsvall.
När resorna med fartyg från Vasa till Sverige minskade på 2000-talet började pensionärsdistriktet ordna dagsresor, s k storsamlingar till orter som kunde ta emot 400-500 matgäster, t ex Ikalis, Lappajärvi, Kuortane och Seinäjoki.
Dessa dagsresor blev mycket populära. Föreningen började genomföra endags- och tvådagarsresor till olika turistorter inom landet, s k hemliga resor, då resenärerna inte alls visste vilken färdriktning eller rutt det skulle bli. Dylika resor företogs bl a till Tammerfors, Parkano, norra Österbotten, Replot, Björneborg och Räfsö samt Alahärmä (Power Park).
Men det är inte enbart resorna till andra orter och länder som intresserat. År 2003 arrangerade föreningen under mottot Lär känna din hembygd flera bussresor inom Närpes, vilka blev omåttligt populära. Med sakkunniga guider som Inga Kalberg, Håkan Böling, Börje Sidbäck, Björn Ljungqvist, Helge Bodbacka, Rurik Sigg m fl lotsades deltagarna genom byarna från Pörtom i norr till Pjelax i söder och Nämpnäs i väster.
Likaså ordnades kortare resor inom Sydösterbotten med mottot Känn din grannkommun, bl a till Bötom, Storå (Lauhanvuori), Kauhajoki (matmässan), Jurva, Lappo, Korsnäs, Bergö och Malax.
1985 besökte ett 50-tal pensionärer från Sverige Närpes med Levi Häggblom som ledare, och en träff arrangerades i Böle. Motsvarande samkväm för gästerna hölls i Lappfjärd 1991 och i Pörtom 1992, där 300 personer var närvarande. Nära 100 pensionärer från Vasa guidades i Närpes 1991.
Teaterresor till Vasa teater, Åbo svenska teater, Svenska teatern och flera sommarteatrar har ordnats under årens lopp.

Seniorhuset förverkligas

Seniorhuset i Finby började planeras 1999 och började byggas år 2000. De första som flyttade in sommaren 2001 var Cely Andersén, Gunhild Buss, Elvi Sjölund, Elis Åkerlund och Verna Åkerman.
I Bostads Ab Senior tecknade föreningen aktier för en lägenhet om två rum och kök. Priset blev högre än beräknat, 565.000 mk, vilka medel främst erhölls ur Bergs fond. Föreningens lägenhet hyrdes ut 2001 åt Lisen Wallin (Alaviitala), och en diskmaskin skaffades senare till lägenheten.
Hela byggkomplexet kostade 3,8 miljoner mk. Kjell Vitans var ordförande i bostadsbolagets styrelse från början, men efterträddes senare av Eric Nissfolk.
Folkhälsans trivselkafé som hållits i seniorhuset har blivit mäkta populärt bland pensionärerna. Gun Forsman har lett kaféet i två olika grupper, och Helge Forsman har stått för musiken. Motsvarande trivselkafé i Pörtom har letts av Ebba Carling.
Föreningen deltog i planeringen av ett demenshem inom ramen för föreningen Trivas år 2001.

Distrikt och förbund

Levi Klåvus som var ordförande i föreningen 1985-89 och ordförande i det österbottniska distriktet från 1986 utsågs vid årsmötet i yrkesskolan i Närpes 1990 till ordförande i Svenska pensionärsförbundet, ett uppdrag som han skötte till 1994. Ole Norrback blev förbundsordförande 2009.
Klåvus efterträddes som ordförande i föreningen av S-E Wester som i sin tur 1994 blev viceordförande i det österbottniska pensionärsdistriktets styrelse. Wester invaldes i förbundsstyrelsen 1998 och kvarstod till 2008, de sex sista åren som suppleant. Gun Forsman blev ordinarie medlem av förbundsstyrelsen 2009.
Börje Sidbäck var medlem av förbundstidningen God Tids redaktionsråd 2001-04 och medverkade ofta med artiklar från Närpes, liksom senare också föreningens flitiga fotograf Lars-Erik Juslin.
Föreningen stod 1983 och 1995 värd för distriktets sommardag på Mosebacke med över 1.000 deltagare. Professor Ingmar Pörn var festtalare, och Trygve Erikson föredrog en egen festdikt 1983. Distriktets vårdag hölls i Yttermark i april 2009 med Ole Norrback som festtalare.
1986, 1995 och 2001 arrangerades förbundets sommardagar på Fagerö i Rangsby med över 1.000 deltagare och med festtal av Gustav Björkstrand och Håkan Hellberg. Förbundets årsmöte ordnades i yrkesskolan i Närpes 1989 och vårmötet på samma plats (yrkesakademin) i april 2009.
År 2001 och 2005 hölls distriktets sommardagar med 700-1.000 deltagare med bl a Ulla-Maj Wideroos, Veronica Fellman och Per Thomasfolk som talare. Distriktets vårdag ordnades i Pörtom 1985 med sammanlagt 200 och 1991 med 380, 1994 och 2006 i Böle med över 200 och 2004 i Övermark med ca 300 deltagare.
Likaså deltog ett 60-tal av föreningens medlemmar i en pensionärsfest i Övermark 1989. Totalt mötte ca 400 upp från hela Sydösterbotten. Motsvarande tillställning i Pörtom 2005 samlade också fullt hus. Mårten Vikberg informerade.
År 2000 hade förbundet en s k andlig eftermiddag i Luthergården med ett 90-tal deltagare, och distriktets traditionella kyrksöndag hölls i Närpes 2003 med 300 besökare. Efter gudstjänsten var det samling i församlingshemmet med middag och program. Gustav Skuthälla festtalade.
Motionsdagen på Norrvalla i Vörå har besökts av flera busslaster fån Närpesföreningen.
De pensionärskurser som Söff i Yttermark ordnade på 1980-talet blev populära också bland våra medlemmar. 1985 deltog ett 50-tal. 1982 hölls en idékurs och 1989 en föreningsledarkurs i Söff i samarbete med förbundet.
Distriktet ordnade en kurs i Söff 2005 under mottot Minnen som kraftkällor. Samma år var förbundet ute på remissrunda för att ta reda på hur verksamhetsstrategin för framtiden borde läggas upp.
Föreningarnas representanter möttes i Söff 2008 för att framföra sina synpunkter till företrädare för distrikt och förbund, och förbundet ordnade 2005 en kurs i ledarskap speciellt för föreningarnas styrelser, varvid Veronica Fellman medverkade. En kurs för deltagare i samtalskafé hölls i Söff samma år.
Ur penningautomatmedlen har förbundet erhållit anslag för beviljande av bidrag åt pensionärer som är i behov av rehabilitering, och föreningen har kunnat ge bidrag åt några medlemmar per år.

Aktiv avdelning i Pörtom

Avdelningen i Pörtom som verkat inom föreningen men i samarbete med församlingen har hela tiden haft en livlig verksamhet. Utfärder och gästbesök av pensionärsgrupper från andra orter samt utfärder till olika orter har stått på programmet.
Medlemsmöten har hållits en gång i månaden i församlingshemmet med tal, sång och musik på programmet. Antalet deltagare har varierat från 25 till närmare 100.
Pensionärskören som letts av församlingens kantorer samt lär. Ingrid Hagman har varit aktiv och övat varje vecka samt uppträtt vid fester och tillställningar både i Pörtom och på andra ställen i Närpes.
Bland talarna, kåsörerna och berättarna vid mötena kan nämnas Holger Andersson, Richard Andila, Lempi Aspgård, Yothan Baha (Tanzania), Bengt Berg, Edvin, Mikael och Ringa-Lill Bernas, Mårten Björkgren, Berta, Marta, Nils-Erik och Per-Erik Björklund, Hans Björknäs, Lars-Erik Björkstrand, Ulla-Maj Blom, Ole Brommels, Rut Bäckstrand, Jörgen Böling, Bengt Djupsjöbacka, Arne Ekstrand, Håkan Englund, Lisa Enqvist, Trygve Erikso, Yngve Eriksson, Hildegard och John Forsberg, Allan Franzén, Stina Geust, Etel Grannas, Thor Granström, Folke och Thore Gull, Maj-Len Hedström-Karlå, Hans Heinrich, Aili och Nils Hellström, Roger Hemming, Yvonne Hoffman, Kim Hohenthal, Ragnar Holmblad, Börje Holmstrand, Harry Holtti, Gunvor Hyöty, Bertel Häger, William Hägg, Fride och Maja Häggblom, Samuel Häggqvist, Terho Hämeenkorpi, Brita och Jorma Iiskola, Marianne Ivars, Marcus Jakobsson, Olof Jern, Ruben Johansson, L-E Juslin, Margareta Kanto, Anna-Lisa och Bo-Jarl Klingenberg, Anders Kronlund, Guy Kronqvist, Ulla-Maj Kukkonen (Wideroos), Bengt, Gurli och Peter Lassus, Ralf och Tiina Liljegren, Kerstin Lillbåsk, Börje och Majgret Lillsjö, Doris Lindahl, Lilian och Yvonne Lindén, Elvi Lindholm, Rurik Lindqvist, Elna Lindvall, Bertel Lindvik, Kent Lundqvist, Hugo Långskog, J-E Lärka, Lars Lövdahl, Bernhard Malm, Brita Mara, Brita och Juhani Martikainen, Lasse Nikkarikoski, Anna-Lisa Nilsson, Lars Nisula, Pia Nordin, Birgitta Norrbo, Anna, Gustav och Helge Norrback, Sigurd Norrgård, Joel Norrvik, Aino Nygård, Nancy Nylund, Carita och Sonja Nyström, Lars Palm, Daniel Prost, Anders och Ann-Sofi Rosendahl, Gurli Roth, Lena Sandbacka, Ralf Sandin, Eivor och Gunvor Sandell, Börje Sidbäck, Elly, Jonatan och Lars Sigfrids, Nancy Silverberg-Råholm, Rainer Sjöbacka, Iris Sjöstrand, Ingmar Skata, Gunvor Skogman, Camilla Skrifvars, Gunnel Smeds, Einar och Lennart Snickars, Leif Snellman, Tor Solgård, Theodor Stenlund, Tor-Erik Store, Ulla Storm, Stefan Streng, Elsi Sund, Alfons Sundqvist, Börje Svenns, Gunnar Särs, Bernhard Söderbacka, Max Söderberg, Helge Söderlund, A-M Söderqvist, Erkki Tarpila, Evi Thölix, Jörgen Valsberg, Anna-Bella Wargh, Carola och Ingmar Weckström, Joh. Weegar, Erik och Markus Wentin, S-E Wester, Sten Westerholm, Leif Westerlund, Markus Westermark, Ethel och Rafael Westman, Lars Vidgren, Inga Willför, Mika Vuola, Iris Wägar, Rut och Susanna Åbacka, Dorthy Åbonde, Lennart, Matts och Selma Åkerlund samt Helena Åström.
Verksamhetsledare har varit Maj-Len Onditi och avdelningens representanter i styrelsen Elis Paro, Ingrid Hagman och Gunnar Vestman.
Pensionärskretsen tog redan 1985 initiativet till och samlade in medel för anskaffning av en bildväv till församlingshemmet i Pörtom, och resultatet blev att textilkonstnär Ehrengard Högnäs utförde arbetet. Väggbonaden avtäcktes när församlingshemmet återinvigdes 1988.
Birger Grannas donerade tre konstverk, signerade av professor Birger Kaipainen, till församlingshemmet i samband med pensionärsjulfesten 1988.

KÄLLOR:
Levi Klåvus: Närpes pensionärs(hems)förening 40 år, stencil 1999
Närpes pensionärs(hems)förenings protokoll, årsberättelser och övriga handlingar
Närpes stads och Boställets arkiv
Närpes kyrkofullmäktiges protokoll 1965
Köpebrev mellan Närpes kyrkliga samfällighet och Närpes kommun 1988
Tidningsartiklar i Syd-Österbotten (Närpes Tidning), Vasabladet, Hufvudstadsbladet, God Tid, Marthabladet, Folkförsäkringen m fl








Styrelse och funktionärer
Ordförande
Edvin Stenwall 1959-76
Arne Bergman 1977-81
Anders Rosendahl 1982-84
Levi Klåvus 1985-89
Sven-Erik Wester 1990-2005
Inga Kalberg 2006-

Viceordförande

Axel Berg 1959-73
K-H Juthborg 1974-75
Einar Granlund 1976-81
Ringa-Lill Bernas 1982
Edvin Becker 1983-84
Helge Lundell 1985-87
Ruth Lindqvist 1988-94
Elvi Engelqvist 1995 och 1997
Alef Hannus 1996
Gunnar Vestman 1998-2000
Siv Udd 2001-05
Sven-Erik Wester 2006-

Sekreterare
Bengt Stenwall 1959-75
Maja Häggblom 1976-77
Rafael Westman 1977-81
Henry Sandvik 1982-89
Alef Hannus 1990-95
Eric Nissfolk 1996-2000
Jarl-Erik Lärka 2001-

Kassör
S-E Wester 1959-62
K E Mattfolk 1963-67
Gösta Stenlund 1968-74
Gustav Mannfolk 1975-

Medlemmar
Sylvia Mattlar 1959-61
Elsa Berg 1963-71
Runar Långbacka 1963-70
Hjörvard Ström 1961
Anna Sjölund 1961
Ruth Hannus 1962-74
K-H Juthborg 1966-73
N-A Ingves 1972
Folke Gull 1974-76
Håkan Svens 1974
Einar Granlund 1975
Ethel Westman 1976
Valfrid Westberg 1976
Ivar Vadén 1977
Ingrid Hagman 1977-84
Ringa-Lill Bernas 1977-81
Edvin Becker 1978-82
Arne Bergman 1982-87
Ruth Lindqvist 1983-87, 1995-98
Helge Lundell 1988-89
Elis Paro 1985-88
Einar Widqvist 1988-93
Elvi Engelqvist 1990-94
Gunnar Vestman 1990-98
Signhild Nieminen 1994-97
Hugo Bernas 1997-
Thea Mickels 1997-2005
Ethel Skomars 1998-2007
Gunni Krook 1998-2008
Astrid Råtts 1999-
Inga Kalberg 2003-05
Venzel Nordgren 2003-
Håkan Böling 2003-
Dorothy Röj 2003-
Inga-Lill Ömossa 2006-
Siv Udd 2006-
Sven Backman 2006-
Inga-Lill Ömossa 2008-
Maja Häggblom 2009
Gun Forsman 2009

Revisorer
K-E Mattfolk 1960-62
Alfred Nygård 1960-62
S-E Wester 1963-73
Gösta Stenlund 1963-67
C-G Nordling 1968-77 och 1989
Bengt Juthman 1974-85
Peter Snickars 1989-
Henni Wikman 1999-2006
Matts Wikman 2007-